Hur tacklar man hungern som långsamt smyger sig på efter träning? Jag känner oftast av det mest dagen efter jag har sprungit/tränat kondition. Jag kan äta hur mycket som helst men blir aldrig nöjd och känner mig aldrig riktigt mätt. Jag äter rikligt med protein alla dagar i veckan, speciellt precis efter träning men det hjälper inte alltid. Vissa vilodagar är mat det enda jag tänker på och jag får ångest av att bara äta, äta och äta. Borde jag lyssna på kroppen och äta när jag känner för det (endast bra mat såklart) eller ska jag planera måltider och sedan hålla mig till det oavsett hur hungrig jag känner mig?

Kramis och tack för att du alltid inspirerar!

SVAR: Är man hungrig så är man hungrig och då ska man äta. Tränar man mycket behöver kroppen mycket energi. Jag är exakt lika dan och de dagar jag kör hård träning så är jag så sjukt hungrig både på kvällen efter passet och hela dagen efter. Brukar ibland även få gå upp på natten och äta 😀 hhaa. Är du hungrig så behöver kroppen energi och byggstenar och då ska du lyssna på den. Jag tycker du ska lyssna på kroppen och dess signaler och skippa den där ångesten! Kör hårt Kramis

//English: Question/answer in swedish. Use google translate.

Hej Ida. 
Jag har en fundering, som jag har tänkt väldigt mycket på. Ofta dyker det upp frågor kring ”mina vänner accepterar inte att jag äter nyttigt”, i mitt fall är det motsatsen. OBS: Jag sätter inte mig emot vänner som vill leva hälsosamt, verkligen inte. Men hur ska jag som vän agera/tänka när ens väns matbeteende triggar ens inre självskadebeteende? 

För att ge ett exempel. Igår var det pizza och bio som gällde. Hen beställde in en sallad, vi andra kebabpizza. Vi köpte godis, hen köpte kalorifri energidryck. Och – ja. Jag förstår hen. I do. Men den där inre känslan av ”hej, jag måste hem nu nu nu och svälta mig själv” går igång hejvilt och jag kan inte släppa mitt självhat. (Det har alltid varit tungt att hänga med vänner som väger tjugokilo mindre, är nära till underviktiga och konstant klagar på all mat och sina kroppar. Att vara uppväxt med vänner som har “fobi” för tjocka människor påverkar en när man har haft föräldrar som konstant konstaterar “du är större nu” alternativt “du är mindre nu än vad du var förra vintern” Då vikt och utseende blir en så betydande roll. Jag önska mest att alla kunde titta och känna – hej jag är finast i världen, precis som du!)

Så, självklart förstår jag att det är jag som bör förändra min syn – och absolut inte vilja förändra min vän. Men hur? Har funderingar på att gå till en psykolog, för det går överstyr och snart kommer sommaren – som tyvärr känns tusen gånger jobbigare när man känner att ”fy fan vad vackra exakt alla är – förutom jag”. Men har du några tips? Är psykolog det rätta? När man inte har någon annan att prata med? Och jag anser ju inte att det är min vikt jag bör ändra på (även om känslan säger att det är allt, exakt allt, jag vill) utan jag tror att hur man ser på sig själv sitter där inne någonstans. Det är ju inte fel på min kropp, det är fel på mina tankar om den.

SVAR: Hej fina du och tack för din kommentar! Jag kan nog säga att nästan alla känner igen sig i det du skriver. Även de du kollar på som i dina ögon är så vackra och smala tänker så om kanske just dig och alla andra. Ofta är det tyvärr så att man alltid hittar fel på sig själv och att alla andra är mycket finare (enligt sig själv). Man blir blind på hur man själv ser ut och ser inte det fina som andra ser. Mitt bästa tips för dig är att dagligen börja jobba på din självkänsla. Säg minst 10 bra saker om dig själv varje dag och säg dem högt tills du känner att du menar dem. Jag brukar börja morgonen med det. Ex.

Jag är stark.

Jag är snäll.

Jag är smart.

Jag är frisk.

Mina ben ä vackra.

Min mage är vacker.

Mina armar är vackra.

Mitt ansikte är vackert.

Jag är ödmjuk.

Jag är helt perfekt!

I början kan det här kännas jättelöjligt men jag lovar dig att det kommer göra susen. Försök att inte bry dig om vad andra gör utan lyssna enbart på dig själv, vad du vill och vad just du mår bra av. Din kropp är fantastisk precis som den är och om någon annan påstår något annat så lyssna inte. De har inte med det att göra och de som kommer med kommentarer gör det antagligen för att de själva har låg självkänsla och mår bra av att trycka ner någon annan. Att prata med en psykolog kan absolut vara ett bra komplement men testa börja öva på din självkänsla och se om det känns bättre. Det gör ont i mig att höra att dina föräldrar säger så. Tycker du ska säga åt dem nästa gång de kommenterar din vikt att det påverkar dig och gör dig ledsen. Var rak och öppen med dem. Det glädjer mig dock att höra att du är medveten om att inget är fel på dig och din kropp och som du säger sitter det i huvudet. Därför så viktigt att du varje dag påminner dig själv om hur fantastisk just du är! Så kort och gott, strunta i alla andra och utgå endast från dig själv som börja öva på din självkänsla. Precis som kroppen behöver den också tränas upp.

Lycka till Stor Kram, Ida

English: Question/Answer in swedish. Use google translate.

Känner man sig sugen så är det mycket bättra att njuta av lite skivad frukt och bär.

Hej Ida! Jag har en superviktig fråga som jag har tänkt på länge. Jag har fastnat i en ond cirkel när det kommer till socker. Jag går runt och letar i skåpen hemma, och det finns inget stopp när jag börjar äta. Det har nog inte gått en dag utan att jag tänker på vad jag ska äta och jag sitter tom i skolan och tänker på vad jag ska äta när jag kommer hem. Jag har försökt sluta ett fler tal gånger och är så sjukt frustrerad över att det blir återfall varje gång.. Har du några tips på vad man kan göra för att bryta min dåliga vana och sluta tänka på vad jag ska äta hela tiden? Tack i förhand. Kram Hanna!

SVAR: Hej Hanna och tack för din kommentar. Det låter som om du liksom många andra har ett sockerberoende och behöver göra en sockerdetox för att bli av med suget och här kommer mina bästa tips.

–

 – Uteslut allt som innehåller socker och även sötningsmedel.

– Ät mycket protein i form av kött, fisk, fågel och ägg.

– Ät mycket grönskaer till dina måltider.

– Dra ner på stärkelserik mat som pasta, bröd, potatis, ris då det triggar igång ditt begär efter mer.

– Mjölkprodukter innehåller en del mjölksocker som vissa är känsliga för. Ät därför mjölkprodukter med måtta.

– Ät hellre bär än frukt.

– Drick kaffe eller te utan socker och helst utan mjölk.

– Ät regelbundet för att hålla blodsockret på en jämn nivå.

– Blir du sugen på något så ät hellre riktig mat.

–  Ett glas med pressad citron + vatten eller äpplecidervinäger + vatten kan minska sötsuget.

– Sov regelbundet.

.

Det kommer vara jobbigast de första veckorna men jag lovar att det kommer bli lättare sedan och det är väldigt skönt att bli av med sockerberoendet. Bestäm dig, planera och kör så kommer du klara det. Lycka till! Kram, I

//English: Answer/Question in swedish. Use google translate.