Recept på denna veganska ”köttfärssås”/linsfärssås hittar ni här!

–

Heeej älsklingar! Hoppas ni vaknar till en magiskt fin lördag! Tänkte svara på en fråga idag på vegan-temat.

FRÅGA: Hej Ida! Jag har precis blivit vegan och fyllde år igår och då åt jag kött till middag. Har verkligen skuldkänslor och känner att jag inte vill fortsätta längre. Har du nån motivation?

SVAR: Som jag skrev i mitt inlägg här för någon vecka sedan, så gillar jag själv inte när man sätter upp förbud. Alla vill sätta en i ett fack och ibland tycker jag inte samhället accepterar att man är lite svävande. För antingen så måste man äta 100% vegansk kost eller så äter man kött. Varför måste man kalla sig för något? Varför måste man införa strikta förbud. Det tycker jag bara bidrar till att folk ger upp istället om man råkar göra ett felsteg. Varför kan du inte bara säga att du ska försöka äta så mycket vegansk kost du bara kan och göra ditt absolut bästa? Varje mål räknas. Om du får värsta cravings på kött eller blir bjuden och inte kan motstå då tycker jag det är det bättre att du äter en gång utan dåligt samvete och sedan fortsätter din växtbaserade kost som vanligt efter det än att få jättedåligt samvete och ger upp.

Jag vet att många veganer blir otroligt upprörda när jag säger det här men det är mina åsikter och jag tror att ett sådant tänk kommer leda till att köttätare kommer äta mer och mer vegansk kost. Jag tror att ett sådant tänk kommer göra det lättare för sådana som älskar kött att våga införa mer veganska alternativ i kosten. För alltid när en köttätare börjar prata om växtbaserad kost så slutar det alltid med att det där skulle jag aldrig klara att aldrig mer få äta kött. Folk tänker så svart och vitt hela tiden. Det är ju bättre då man inspirerar till att införa en vegansk måltid i vecka och få personen få upp ögonen för att vegansk kost är enkelt, gott och man blir mätt och förhoppningsvis leder det till att fler och fler måltider i dennas liv kommer bli växtbaserade.

Det många gör fel tycker jag är att man hoppar på en person som tex sagt att man vill äta en växtbaserad kost och då dömer ut den om man råkar göra ett felsteg. Det här skapar ångest och en negativitet kring den växtbaserade kosten och personen som blivit påhoppad kanske istället ger upp och börjar äta kött varje dag för att man inte vill göra fel och bryta regler igen.

Jag var också ganska aggressiv i början när jag precis tagit in all hemsk information om hur kött och mejeriindustrin påverkar vår värld men har sedan kommit på att aggressivitet inte kommer göra fler människor till veganer utan snarare tvärt om. Jag förstår folks ilska men det hjälper inte att hoppa på andra på deras felsteg och speciellt inte på dem som försöker ge sig på en växtbaserad kost. Inspirera istället och få folk att testa och utbilda sig själva. Dokumentärer och youtubeklipp är det bästa!

Men nu har jag svävat iväg så åter till din fråga. Jag skulle säga att du inte ska vara så hårt mot dig själv. Sätt inga förbud och gör ditt bästa. Varje gång jag tvekade innan så kollade jag på en dokumentär eller youtubeklipp om vegansim. Testa nya recept. Laga din favoritmat i vegansk version. Tex gillade spagetti och köttfärssås innan så testa den i vegansk version. Följ massa vegsnk inspiration på instagram och youtube. Det gör jag dagligen och det gör mig glad och motiverad när jag känner att jag lagat samma mat i 2 månader.

Hoppas du fick lite tips och är det någon som har mer pepp att ge så kommentera nedan 🙂

Promenader med en vän är typ världens bästa motion!

Glad lördag darlings! Fick en fråga i kommentarsfältet som jag ska försöka svara på.

FRÅGA: Har du några tips för hur en ska motivera en kompis att börja träna/röra mer på sig? Har en nära person som jag tror skulle må bra av lite mer fysisk aktivitet. Jag tränar (på gym) en del och promenerar när jag kan och har försökt locka med min vän flera gånger men sällan med resultat. Skulle vara superglad för tips om du har några!

SVAR: Hmm, det här är ett lite känsligt ämne som jag tycker man ska vara lite försiktig när man pratar om för jag vet att kommentarer och hintar till personer om kost/motion kan trigga så mycket tankar och idéer hos vissa. Lätt att misstolka. MEN, det jag skulle göra är att få motionen till en social aktivitet, dvs något ni gör tillsammans för att umgås, inte för att träna. Allting som antyder ”du borde börja röra dig” är tyvärr kopplat till att personen behöver tänka på sin vikt, som jag märkt iallafall – håller ni med?

Jag skulle fråga om hen vill ”ta en promenad och catcha-up om livet” eller fråga om hen inte vill hänga med på det där superroliga gruppträningspasset du alltid brukar köra på gymmet. Vet du att din kompis gillar musik eller dans, boxning eller något annat specifikt så kan du ju föreslå det som passar hen bäst.  Kanske du också kan säga att du saknar en träningskompis på gymmet och att det vore så kul om hen ville hänga med och träna med dig så ni kan hjälpa och peppa varandra.

Men vet du att gymmet absolut inte är något för din vän så föreslå promenader tillsammans. Det är ett bra sätt att börja och förhoppningsvis märker hen att motion var ganska nice och det kanske kan utveckla sig till mer träning.

Har ni som läser några andra grymma tips så kommentera nedan 🙂

God söndag älsklingar! Alltså idag har jag sådan träningsvärk efter att ha kört styrketräning både fredag och igår, men funderar även på att köra ett yogapass idag om jag hinner 🙂 Har fått tillbaka träningsmotivationen här nu så bäst att passa på att köra. Här nedan kan ni se passet jag körde i fredags med fokus ben och rumpa.

Uppvärmning: 15 min powerwalk 15% lutning

Superset: 
12 benpress
8 smala armhävningar
X 4

Superset:
12 lår curl 
15/sida sidogång med gummiband
X 3

15 ”gynmaskin”
X 3

10 utfall i smith
X 3

10 rygglyft med viktplatta
X 3

Riktigt rumpdödarpass 😀 haha. Sedan lägger jag alltid till armhävningar då jag annars gärna hoppar över den övningen. För mig är det viktigt att kunna göra armhävningar då jag känner mig stark när jag kan det. Det är liksom ett mått på att jag kan bära upp min egen kroppsvikt och har kvar styrkan i kroppen. Så sjukt jobbigt men ändå nice!

Förresten hur går det med veganveckan? Har ni klarat er genom veckan? Hur har det känts? Puss, I