Hej Ida. 
Jag har en fundering, som jag har tänkt väldigt mycket på. Ofta dyker det upp frågor kring ”mina vänner accepterar inte att jag äter nyttigt”, i mitt fall är det motsatsen. OBS: Jag sätter inte mig emot vänner som vill leva hälsosamt, verkligen inte. Men hur ska jag som vän agera/tänka när ens väns matbeteende triggar ens inre självskadebeteende? 

För att ge ett exempel. Igår var det pizza och bio som gällde. Hen beställde in en sallad, vi andra kebabpizza. Vi köpte godis, hen köpte kalorifri energidryck. Och – ja. Jag förstår hen. I do. Men den där inre känslan av ”hej, jag måste hem nu nu nu och svälta mig själv” går igång hejvilt och jag kan inte släppa mitt självhat. (Det har alltid varit tungt att hänga med vänner som väger tjugokilo mindre, är nära till underviktiga och konstant klagar på all mat och sina kroppar. Att vara uppväxt med vänner som har “fobi” för tjocka människor påverkar en när man har haft föräldrar som konstant konstaterar “du är större nu” alternativt “du är mindre nu än vad du var förra vintern” Då vikt och utseende blir en så betydande roll. Jag önska mest att alla kunde titta och känna – hej jag är finast i världen, precis som du!)

Så, självklart förstår jag att det är jag som bör förändra min syn – och absolut inte vilja förändra min vän. Men hur? Har funderingar på att gå till en psykolog, för det går överstyr och snart kommer sommaren – som tyvärr känns tusen gånger jobbigare när man känner att ”fy fan vad vackra exakt alla är – förutom jag”. Men har du några tips? Är psykolog det rätta? När man inte har någon annan att prata med? Och jag anser ju inte att det är min vikt jag bör ändra på (även om känslan säger att det är allt, exakt allt, jag vill) utan jag tror att hur man ser på sig själv sitter där inne någonstans. Det är ju inte fel på min kropp, det är fel på mina tankar om den.

SVAR: Hej fina du och tack för din kommentar! Jag kan nog säga att nästan alla känner igen sig i det du skriver. Även de du kollar på som i dina ögon är så vackra och smala tänker så om kanske just dig och alla andra. Ofta är det tyvärr så att man alltid hittar fel på sig själv och att alla andra är mycket finare (enligt sig själv). Man blir blind på hur man själv ser ut och ser inte det fina som andra ser. Mitt bästa tips för dig är att dagligen börja jobba på din självkänsla. Säg minst 10 bra saker om dig själv varje dag och säg dem högt tills du känner att du menar dem. Jag brukar börja morgonen med det. Ex.

Jag är stark.

Jag är snäll.

Jag är smart.

Jag är frisk.

Mina ben ä vackra.

Min mage är vacker.

Mina armar är vackra.

Mitt ansikte är vackert.

Jag är ödmjuk.

Jag är helt perfekt!

I början kan det här kännas jättelöjligt men jag lovar dig att det kommer göra susen. Försök att inte bry dig om vad andra gör utan lyssna enbart på dig själv, vad du vill och vad just du mår bra av. Din kropp är fantastisk precis som den är och om någon annan påstår något annat så lyssna inte. De har inte med det att göra och de som kommer med kommentarer gör det antagligen för att de själva har låg självkänsla och mår bra av att trycka ner någon annan. Att prata med en psykolog kan absolut vara ett bra komplement men testa börja öva på din självkänsla och se om det känns bättre. Det gör ont i mig att höra att dina föräldrar säger så. Tycker du ska säga åt dem nästa gång de kommenterar din vikt att det påverkar dig och gör dig ledsen. Var rak och öppen med dem. Det glädjer mig dock att höra att du är medveten om att inget är fel på dig och din kropp och som du säger sitter det i huvudet. Därför så viktigt att du varje dag påminner dig själv om hur fantastisk just du är! Så kort och gott, strunta i alla andra och utgå endast från dig själv som börja öva på din självkänsla. Precis som kroppen behöver den också tränas upp.

Lycka till Stor Kram, Ida

English: Question/Answer in swedish. Use google translate.

Jag försöker varje dag att inspirera och hjälpa er att svara på frågor om träning och hälsa. Jag får även dagligen massa mail från er angående hur ni mår, hur ni blir påverkade negativt av vissa bloggare/offentliga personer och massa frågor om hur ni ska gå ner, bli av med fett, få ett thigh gap, magrutor mm. Att ha ett mål med sitt utseende när man tränar är det inget fel med och jag vill verkligen uppmuntra till träning och bra mat men jag vill även sträva mot att försöka få bort den här hetsen det blivit bland vissa på sociala medier som leder till ett osunt sätt att se på träning och kost. Det är en fin gräns och jag jobbar själv på den så att min egen träning hamnar på en sund nivå så kroppen hinner återhämta sig och för att den ska må bra. Just nu är det för mig är det att träna styrketräning ca. 3 gånger i veckan och sedan yoga och vardagsmotionera. Det är min balans och eftersom jag inte har någon plan på att tävla, springa lopp eller liknande så behöver jag heller ej träna som en elitidrottare. Det här är min balans som passar för mig just nu och det gäller att själv hitta sin egen balans. För vissa kanske det är enbart vardagsmotion och en hälsosam kost med ett glas vin till maten, medan det för andra kanske är många timmars träning i veckan och en strikt diet. Glöm inte att vi alla är olika och att träning ska vara något roligt!

”Träna för att du älskar dig själv, inte för att du hatar dig själv!”

Det uttrycket är så sant. Acceptera dig själv och börja på din nivå och glöm inte berömma dig för alla små framsteg du gör i träningen. Vi alla har vår egen takt och väg att utvecklas och nå våra mål på. Varenda en av er är fina och vackra människor, glöm inte det!

Massa kärlek till er mina fina ♥

//English: Sorry, use google translate.

 Det här med självkänsla och självförtroende är något vi behöver ta upp mer på bloggen känner jag. Får dagligen massa mail och kommentarer och tyvärr innehåller de här väldigt mycket självhat. När ni skriver att ni är fula, äckliga och hatar era kroppar gör det ont i hela mig! Jag vet hur det är att känna så för jag har själv gjort det i många år. Jag har själv misshandlat min kropp för att försöka uppnå den perfekta kroppen. All den tid och kraft jag la på det här, var det värt det? Svaret är STORT NEJ! Jag har aldrig mått sämre i hela mitt liv och jag blev aldrig nöjd! När jag väl nådde mitt mål så hittade jag nya fel och så fortsatte det!

Det är inget fel att ha ett utseendebaserat mål med sin träning men när ni endast tränar för att ni hatar er själva så är ni så fel ute! Hur tränade, smala, muskliga, deffade ni än blir så kommer ni inte bli nöjda för ens ni lärt er att älska er själva. Att älska sig själv är lättare sagt än gjort och behöver lika mycket träning som kroppen. Jag jobbar själv på min självkänsla varje dag då man måste hålla den vid liv. Testa att borsta er själva men positiva kommentarer varje dag och döm inte er själva så hårt. Man får göra fel och INGEN är perfekt! Kom ihåg det! 🙂

Älskar ni er själva? Tränar ni på självkänslan eller tycker ni att det är löjligt? <3

English: Self-esteem and confidence is something I want to write more about on my blog because it´s so important! Daily I receive comments and e-mails from you and unfortunately these are very self hatred. You write that you are ugly, fat and that you hate your bodies and it hurts to read that! I know how you feel because I hated my body too for many years. I really tried to get the perfect body and put all my effort in it! Was it worth it? BIG NO NO! I never felt worse in my life and I was never satisfied! Once I reached my goal I find a new note to catch, and so on…

There´s nothing wrong to have appearance-based goals with your training but when you only train because you hate yourself it´s so wrong! How well traied or skinny you are you will not be satisfied until you´ve learned to love yourself. I work on my self-esteem everyday and you need to do it regular just like you train your body. Try to give yourself positive comments everyday and don´t judge yourself to hard! It´s okey to do mistakes and NOBODY is perfect, remember that! <3

Do you love yourself? Do you practicing self-esteem or do you think it´s ridiculous? <3