”Fan vad jag är tjock, ful och äcklig! Mina ben är alldeles för stora och fyllda med celluliter. Rumpan är hängig och för platt. Magen är en stor degklump som vägrar försvinna och armarna kommer jag inte visa i linne i sommar så som de fladdrar. FY! Bikini är det inte ens frågan om i sommar! Folk  kommer ju skratta och tycka att jag är äcklig! Varför kan inte jag bara få vara smal som alla andra? Igår åt jag choklad, FAN varför gjorde jag det? Jag kan ge mig på att den chokladen satte sig direkt på magen. Nej det blir att köra 2 pass på gymmet imorgon och det blir bara en måltid och det ska vara sallad. Jag hatar min kropp!”

Anorexi. Ortorexi. Bulimi. Ätstörningar. Alla de här orden gjorde ont i mig att skriva. Jag vet att många av er tänker så om er själva och jag har en gång i tiden också gjort det. Varför?! Varför gör vi så mot oss själva?! Att trycka ner sig själv och sin kropp på det här viset är vidrigt! Kroppen är något helt fantastiskt som vi fått för att kunna leva i den här underbara världen. Varför inte ge den kärlek istället och fokusera på alla bra saker med kroppen. Den gör så att vi kan gå, springa, sitta, träna, leka, umgås, simma, äta, se, höra, lukta, känna, älska och mycket mer varje dag. Hur fantastiskt är inte det så varför inte istället ge den kärlek varje dag?

Liknande tesxtrer som ovan får jag dagligen skickat till mig från er läsare och det gör ont i mig att läsa. Jag vill inte att ni ska säga så om er egen fantastiska kropp. Jag vet att det inte är lätt att ta sig ur de här tankarna om sig själv men det går och det finns hjälp att få. Har fått mycket frågor om jag har bra tips på ställen man kan vända sig till om man vill ha hjälp med en ätstörning. Jag vet tyvärr inget så därför frågar jag nu er?

Tipsa jättegärna om ställen man kan vända sig till för att få hjälp med sin ätstörning? Alla tips är mer än välkomna och de behövs.

Svar på kommentar…

Hej Ida. Jag är hemskt ledsen men jag kommer ordbajsa en massa nu. Jag är en tjej på 17år som tränar varje dag. Jag tar aldrig en vilodag. Jag är rädd för att gå upp i vikt. Har varit överviktig. Jag har en ätstörning och får hjälp men vågar inte berätta för någon utanför min familj vad jag går igenom för att de kommer inte tro mig, är nämligen normalviktig. Jag vet bara inte hur jag ska göra med min träning. Vad jag än gör så händer det ingenting på min kropp, jag springer 60-90min på löpbandet varje dag på 10-10,5km i timmen plus att jag kör styrka ca 3-4 gånger i veckan. Jag bestämde mig för att testa att chocka min kropp igår. Jag åt 2500 kalorier (äter vanligtvis 1500-1700 kalorier) och hoppas på att det ska göra att jag går ner i vikt igen. Jag har legat på samma vikt i snart 6 månader, kommer det fungera tror du? Jag mår jättedåligt idag pga av hur mycket jag åt igår även om jag vet att det bara är nyttiga och bra kalorier jag stoppar i mig. Jag vet knappt vart jag ska ta vägen. Är så himla rädd för mat i vanliga fall, är varje dag rädd för att äta för mycket, vill inte tappa kontrollen igen och bli överviktig. Jag vet att mat är näring och att jag behöver det och jag vet att jag ska låta min kropp vila men jag-vågar-verkligen-inte släppa taget av min kontroll över exakt allt. Jag vill bara bryta ihop varje dag. Jag går ju och får hjälp men jag känner inte att det hjälper alls. Jag går dit och de berättar allt jag redan vet om kost och träning och jag sitter bara där och låtsas som om jag blir bättre men det är inte det att jag inte vet hur jag ska äta och träna utan jag KAN bara inte släppa kontrollen, jag vet inte hur man blir av med det? Får bara ångest. Jag har förlorat nästan alla mina vänner (har ca 2 stycken kvar som jag knappt träffar) för jag klarar inte av att vara glad och social längre. Jag vill ta livet av mig men jag vågar inte göra det heller för jag är rädd för att misslyckas, jag vill ändra min tillställning till livet, vill vara mer som du. Positiv, inspirerande och fin. Ida jag vet inte vad jag ska göra längre? Jag vet inte hur jag ska ändra på mitt liv? Jag vänder mig till dig för att du är den person jag ser upp till så himla mycket men aldrig vågar skriva till i vanliga fall för jag är rädd att jag ska förstöra din dag med till exempel en sådan negativ kommentar angående livet som denna. Därför är jag hemskt ledsen om jag gör det idag men jag tar chansen att skriva till dig. Skulle vara så himla tacksam för svar<3

SVAR: Hej fina fina du och tack så mycket för din kommentar och att du skriver till mig! Tråkigt att du hamnat i denna onda cirkel och jag är helt säker på att du kan ta dig ur den bara du bestämmer dig för det! Det är inte värt det! Bra att du tar upp det här för att folk tror att man måste vara skinn och ben för att ha en ätstörning, men så är det verkligen inte!

Är det en riktig ätstörningsklinik du får hjälp av? Är det inte det så är mitt första råd att ta kontakt med en sådan. Våga sedan vara helt ärlig med den du pratar med precis så som du skriver till mig så de verkligen förstår. En ätstörning är väldigt svår att ta sig ur helt själv och jag tycker verkligen du ska försöka prata med din familj och läkare/klinik om hur du egentligen mår och att du vill få hjälp! Är helt säker på att din familj kommer förstå och vilja hjälpa dig. Att träna varje dag och äta så lite som du gör är skadligt för din kropp! Att du sedan tränar samma sak varje dag gör att kroppen har vant sig med belastningen och du hamnar på en platå i din träning. Kroppen behöver återhämtning i form av vila och mat för att utvecklas.

Har du möjlighet så skulle jag också rekommendera att ta kontakt med en duktig PT och berätta om din ätstörning och be att få hjälp med både kost och träning på en häslosam nivå. Bästa vore om din ätstörningsklinik och PT har en dialog om ett hälsosamt upplägg för dig. Träning är något du ska göra för kroppen så den mår bra och inte tvärt om.

(Har någon tips på en bra ätstörningsklinik eller andra tips på hjälp, så dela gärna med er av den här nedan i kommentarsfältet.)

Du skriver att du vill vara lika glad, positiv och fin som jag? Då ska jag avslöja en hemlighet, jag är inte alltid glad, positiv och fin. Jag är en människa som precis alla andra, bara att jag inte visar mina dåliga stunder på bloggen. Det är samma sak med alla bloggare och kändisar. Alla är helt vanliga människor och jag jobbar varje dag på att försöka ha en positiv inställning och att tycka om mig själv som jag är. Man måste komma ihåg att man får misslyckas med saker! Det är till och med bra att misslyckas för då lär man sig alltid massa nya grejer!

Du har precis samma förutsättningar som vilken annan människa på denna jord! Allt handlar om inställning och det kan du själv påverka, men du måste jobba för det varje dag! Det du först måste göra är att rensa kroppen på negativ energi och börja tycka om dig själv. Rekommenderar dig att börja läsa boken The Secret så fort du kan. Du är en bra och fin människa och jag tycker du ska uppskatta varje sak som du är. Det får du i läxa av mig! Säg varje dag minst 10 saker som du uppskattar med dig själv och ditt liv och varför du uppskattar dem! Tex. Jag uppskattar att jag har ett par ben, för att de gör att jag kan gå, springa och leva varje dag. Eller jag uppskattar att jag har ett par ögon, därför att de är vackra och gör att jag kan se världen varje dag. osv. Det här kanske låter löjligt, men testa så får du se hur mycket bättre man mår.

Nu är det jag som har ordbajsat istället men hoppas du förtsår vart jag vill komma? Du är inte ensam om att ha ätstörningar då jag varje dag får massvis med mail från tjejer i din situation. Vad jag märker är att i de flesta fallen så tyder det i grund och botten på dålig självkänsla. Så jobba varje dag med att tycka om dig själv! Om andra kan så kan lika gärna du och du är precis lika fin som alla andra! Allt går om man bara vill det tillräckligt mycket!

Håller mina tumamr för dig! Massa kramar Ida