Sverige skulle må bra av att nyktra till på allvar. I samband med de framväxande nykterhets- och väckelserörelserna under 1800-talet började många leva ett sundare liv. Det avspeglade sig på hela samhället. Intressant läsning finns här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nykterhetsrörelsen_i_Sverige

Man blir givetvis inte populär i alla kretsar om man rent av försöker motverka alkoholkonsumtion. Om man strävar efter att vara alla till lags kommer man dock inte att kunna stå upp för sanningen. Det är nämligen sant att alkohol ställer till mycken skada. Många trasiga relationer och brottsliga handlingar skulle kunna förhindras om det generella spritintaget minskade.

Att leva ett gott liv utan drogrus är ändå helt klart värt det. Det är samtidigt kul och stimulerande att sticka ut hakan och säga vad man tycker. Om omgivningen har problem med det så är det upp till dem. Det kan t.o.m. vara nödvändigt att säga till på skarpen om folk fortsätter att tjata. I synnerhet gäller detta om närstående håller på och frestar med alkohol, trots att man tydligt deklarerat att man inte ska ha nått. Om det vore vänner som tjatat kunde en enkel möjlighet vara att inte träffa dem på ett tag. Familjemedlemmar har man ju dock ofta regelbunden kontakt med. Därför är det viktigt att de verkligen förstår ens val. Allt annat vore faktiskt rätt kärlekslöst gjort utav dem.

Hej Ida.
Jag är vanligtvis en partydrottning som går ut ofta och festar med mina polare och då är ofta alkoholen en del av det hela. Har vid ett flertal tillfällen av endast små mängder alkohol fått hemsk magkatarr i form av en brännande känsla i magen, illamående och smärtor och efter det följer kräkningar. Det här har hänt vid flera tillfällen och har provat olika metoder för att katarren ska hålla sig borta vllket inte har hjälpt mig alls. Nu har jag bestämt mig för att sluta med alkohol i ett par månader för att se om min mage kan repa sig från katarren. Jag tror inte mina vänner kommer att säga emot men folk inom min familj kommer med all säkerhet att klaga på mig att jag inte “unnar mig” ett glas vin då och då :/ Hur ska jag tackla det? Känns svårare att stå emot om de inom familjen börjar klaga.

………………… Du kan ju testa att säga att du fan inte är sugen helt enkelt? allt behöver inte vara ett jävla dilemma, det är du som gör det till ett jävla problem … herregud… bra gott om divor finns ju det iaf

Skönt att man inte är helt ensam om att inte dricka. Jag har knappt druckit någon alkohol senaste 2 åren (undantag ett glas vin från släktingarnas vingård i somras och ett glas champagne) och vid VARJE JÄVLA TILLFÄLLE då det förtärs alkohol måste jag stå och förklara varför jag inte dricker. Är du gravid? Är du nykterist? Men ett glas vin är ju inget, kom igen! Sluta vara så barnslig! En cider kommer inte förstöra din träning! Varför är du så tråkig? Osv osv. Det är sjukt tröttsamt och det är egentligen bara mina föräldrar och min sambo som har accepterat mitt val. Alla andra ifrågasätter och det är så tråkigt. Borde folk inte vara positiva till att man inte vill förstöra sin kropp med detta gift. Och man kan faktiskt ha kul utan att bli berusad och ja, jag tycker faktiskt köttet smakar bättre med pepis max till än ett glas vin. Om andra vill dricka alkohol, fine. Jag lägger ingen värdering vid det och har inga problem att umgås i sällskap där det intas alkohol, men lika mycket som jag respekterar deras val att dricka så ska de respektera mitt att inte göra det.

Jag har aldrig druckit och inte heller fått skit för det. En gång försökte en full tjej mucka med mig, men det var under gymnasietiden. Inget som jag brydde mig om direkt. Lite tråkigt kanske att min sambo tycker om att njuta av en öl eller whisky då och då. Jag skulle gärna velat njuta tillsammans med honom, men mina smaklökar är väl för gamla nu för att utveckla ett tycke för alkohol.

Fan vad fult att du har ett glas alkohol på bilden under IW?

Äsch ett glas kan man väl ändå unna sig då och då tycker jag

<3

Så tråkigt att den mentaliteten finns…att man SKA dricka alkohol och att man gör det för att bli just full…
Jag dricker alkolhol för att jag tycker att det är gott. Ett härligt vin till maten, ett glas bubblig champagne, mysa i soffan med en god whiskey eller sippa en läskande drink på ett uteställe. Jag skulle ALDRIG dricka av den enda anledningen att bli full! Jag har inte heller några problem med att inte dricka alkohol och ingen i min vänskapskrets reagerar ifall någon är nykter en kväll. Det tycker jag är en härlig och trygg mentalitet i kompisgänget <3

Tack för svar 🙂 Vänner och familjen gjorde ingen större sak av det hela trots födelsedagsfirande och sånt. Förvånansvärt nog ! Känner att magen kan läka efter all styrk den tagit av gluten och alkohol har försökt hålla mig borta från jäst också som du rekommenderade.

Det är helt sjukt vad folk kan döma en för att man väljer att inte dricka! Jag har dragit ner rejält på festandet, då jag ofta får stark ångest dagen efter att jag druckit, och känner mig seg i ca 3 dagar efter utgången! ÄNDÅ så ska man övertalas att dricka! Följer man med på en fest utan att dricka, så får jag en känsla av att mina vänner känner det som att jag är ”bättre” och dem känner sig dåliga, och det blir som ett stort glapp. Jag har alltid varit en festprisse tidigare, men nu känner jag bara att det räcker, jag tkr inte att det är kul längre att då drinkar spillda på mig på krogen, vakna upp och smaka askkopp i munnen och stinka sprit, finns ingenting som får mig att må så dåligt!! Och ändå kan inte människor acceptera mitt-”Nej, jag dricker inte ikväll”.

Jag dömer absolut inte folk som vill festa, jag har som sagt själv varit festpingla med allt vad det innebär, men som sagt en dag tröttnar man kanske på det och då måste omgivningen acceptera det!

Kan börja med att säga att jag också dricker alkohol typ 1-2 ggr per år och tycker som du att nackdelarna är för många vid alkoholintag. Men ibland får jag känslan av att du ser ner lite på människor som inte väljer att leva/dela ditt 110 % nyttiga liv (gäller såväl alkohol som kost, etc) . Ja, alkohol har en massa negativa effekter, men det kan vara roligt också. ”Släppa kontrollen” är kanske just vad många vill när de dricker. Kanske den där ölen får killen att våga gå fram och prata med den där tjejen han tänkt på så länge. Eller behöver tjejen de där drinkarna för att våga gå ut på dansgolvet och släppa loss helt. Visst, fixar man det utan alkohol så är det bättre, men det modet har inte alla. Och visst, under tonåren när man drack oftare vaknade man säkert upp en del gånger med grym baksmälla och ångest, men de fanns också de morgnar man vaknade upp med ett leende på läpparna efter gårdagens händelser. Det behöver inte alltid gå över styr. Kanske kan man leva 80-90 % hälsosamt och vara en bra människa ändå.

Jag har också problem med kronisk magkatarr , min läkare kallar det för funktionell dyspepsi samt IBS och min mage rasar så fort jag dricker alkohol, och sedan tar det flera veckor innan magen blir bra igen. Det är så inte värt det ! Är dessutom student så känner hela tiden press på mig från andra över att jag inte dricker. Jag säger alltid att jag har kommit igång med träningen och vill inte förstöra det, då känns det mer som att folk får dåligt samvete över att de själva inte tränar så då blir de tysta och låter mig va 🙂

Hej igen Ida. Skulle bli sååå glad om du vill svara på min kommentar , under zonterapi. Kram Maria

Senast igår var jag på krogen och blev erbjuden att smaka alkohol, meeeeen näh! ser inga positiva hälsoeffekter av det, så skippar helst! jag är 18 år och har inte druckit alkohol, tackar bara nej varje gång och ni som inte vill dricka alkohol – stå på er!! annars, ett tips är att säga att man kör 😉 för då argumenterar de inte emot hehe

Hej Ida! Jag har en fråga jag hoppas du kan svara på. Jag brukar vanligtvis ligga stadigt på 59-60 kg och har nu i höst bestämt mig för att äta lite extra nyttigt och träna lite extra bra, med förhoppningarna att göra kroppen lite fastare och mer tonad. Tränar 2-3 tyngre pass i veckan (typ 2 cirkelträning och 1 spinning) och powerwalkar på morgonen utöver detta. Träningsmängden är ungefär den samma som jag är van vid sen tidigare, och det som framförallt är skillnaden är att jag under hela oktober valt bort allt snacks till förmån för nyttigare alternativ t ex rawfoodbollar och liknande. Detta är inget jag över konsumerar utan unnar mig framförallt på helgerna. Matmässigt äter jag så jag ”alltid” gjort då jag upplever att den maten funkar för mig och min träning, dvs 3 större mål och 3 mellanmål. Problemet är att jag känner en extrem hunger jag inte alls är van vid, känns som jag kan fylla magen hur mycket som helst! Därför försöker jag räkna kalorier för att på ett ungefär få i mig ca 1500 kcal per dag till vardags. Jag körde ganska strängt under ca 2 veckor och vägde förra fredagen in på 59.2 kg vilket kändes lagom. Nu när jag vägde mig idag vägde jag 61 kg! Då har jag inte räknat kalorier i veckan men inte heller frossat, men där emot känt mig extra hungrig. Känns enormt frustrerande att min extra nyttiga månad gav mig ca 1.5-2 kg plus i slutänden trotts att jag verkligen kämpat med både kost och träning. Jag vet att man inte ska stirra sig blind på vågen men grejen är den att jag verkligen ser att har svällt upp och hur kroppen samlar på sig, alla mina mått har liksom ökat någon centimeter istället för att minska. Har tränat regelbundet i flera år och är inte alls van vid att kroppen inte samarbetar. Blir frustrerad! Har du någon aning om hur jag ska angripa detta och kunna hålla min målvikt/mål mått utan att behöva gå hungrig? Stor kram, A