RUBRIK ÖNSKAD AV ER.
Träning är hälsosamt av många själ men kan också vara riktigt ohälsosamt när det går till överdrift. Det här ämnet är så sjukt viktigt att ta upp då det inte bara råder mycket övervikt i Sverige utan också mycket överdriven träning och träningshets.
Hur vet man då när träningen börjar gå till överdrift? Det är svårt att veta men… Känner du ett tvång att träna fast du redan tränat igår eller till och med samma dag? Avbokar du den där fikan bara för att du ska hinna träna? Känner du panik över att inte få träna på några dagar? Känner du ångest över att ta en vilodag eller några vilodagar? Utvecklas du inte i din träning utan bara står still på samma nivå fast du tränar massor? Då kanske du borde börja fundera på om din träning verkligen är hälsosam?
Visst kan man träna många gånger i veckan och vissa veckor kan man till och med träna varje dag om man känner för det och har energi till det. Men någon gång behöver kroppen vila och återhämta sig och om man tränar så mycket så måste man ha stenkoll på vad man äter och att man får i sig tillräckligt för att inte skada kroppen! Vet att det finns bloggar som förespråkar ”aldrigvila” och det här tycker jag är farligt. Att aldrig vila är idiotiskt och vila, kost och återhämtning är minst lika viktigt som träningen för att utvecklas. Är man inte elitidrottare med specifika mål så är det bara dumt att pressa kroppen på det viset!
Figuren nedan visar 3 olika exempel på träning och återhämtning. Helst vill man att kurvan ska se ut som nr1. (De blå staplarna är träning.) När man tränar så bryter man ner kroppen och för att bygga upp den krävs vila, mat och återhämtning i lagom mängd som bild 1. På bild 2 ser vi någon som tränar med för lite mat, vila och återhämrning och kroppen bryts ner mer och mer och kurvan går sakta och säkert ner och ingen utveckling sker.
Alla är vi olika men ca 1-2 vilodagar i veckan är bra eller om man kör stenhårt en längre period och sedan vilar en längre period funkar också. (När jag säger träning då menar jag riktig hård träning som man tar i och svettas av och då inte tex. promenader eller ett litet 10min långt morgonträningspass, för det kan man absolut göra varje dag året om om man skulle känna för det.)
Så misstänker du att din träning börjar gå till överdrift då du tränar och tränar men utan utveckling. Känn efter och ta vilodagar eller varför inte en vecka. Kolla över din kost om du verkligen får i dig tillräckligt med energi för den träningsmängd du ligger på? Väldigt viktigt då du annars kan skada din kropp allvarligt! Har ni någon i er närhet som ni misstänker ligger i riskzonen så berätta för dem och visa gärna detta inlägg.
TRÄNA + VILA + ÄT = UTVECKLING & VÄLMÅENDE!
Hej!
Bra att du tar upp ämnet. Men ortorexi innebär inte endast träningstvång utan handlar i grund och botten om ”ohälsosamt” hälsotänk. Jag har själv varit ganska nere i det och för mig handlade det inte om att jag absolut inte kunde ta den där vilodagen, utan tvärtom – jag var helt besatt av tanken att jag absolut behövde vila för min kropp behövde återhämtning och kunde således inte tänka mig att göra någon som helst fysiskt ansträngande aktivitet den dagen, ex träna med en kompis för skoj skull/spela lite tennis med pappa som bara ville umgås- livrädd för att min fysik skulle försämras.
En ortorektiker kan må fenomenalt fysiskt, äta jättebra och bygga upp en väldigt stark och fungerande kropp – problemet ligger på det psykiska planet, att den dåliga självkänslan gör att man tror att man måste vara den där superatleten för att vara något i sina egna och andras ögon. Och rädslan inför det ”ohälsosamma” och ”onyttiga” kan vara riktigt socialt handikappande då man hela tiden måste hålla sig inom sina tydliga ramar för hur man ska leva.
Jag förstår att du absolut bara vill förmedla en hälsosam livsstil med tips för att leva hälsosamt, men att säga att 1-2 dagars vila i veckan är rimligt sticker lite i ögonen på mig, när jag tänker på alla lite yngre tjejer som suger åt sig minsta lilla fakta kring hur man ska forma drömkroppen – precis som jag själv gjorde i 15-årsåldern när det var som värst. Självklart är det bättre med 1-2 dagars vila än ingen alls, men det är minst lika bra med 3-4 dagars vila också, även om man vill se resultat. Allt är ju upp till var och ens tid, ork och andra förutsättningar och jag tror att det är väldigt farligt att sätta upp siffror för det där. 1-2 dagar är absolut ett minimum om man tränar hårt och verkligen tar ut sig och det kräver som du säger att man äter väldigt mycket och lyssnar på kroppen.
Nu menar jag inte att alla som lägger tid till planering av träning är ortorektiker men att det är en väldigt luddig gräns till det sjukliga beteendet då det lätt kan gå till överdrift och att folk därför bör vara uppmärksamma för detta, både med sig själva och sin omgivning.
Som du nämner är det många bloggar som lever efter ”aldrig vila”-tänket och även om de inte själva förespråkar att alla ska leva så så säger de ju ändå att det går, att det fungerar och att de kan leva normalt också. Men vad man inte får glömma är att många av de här människorna arbetar med träning. Det är deras jobb att se ut som de gör, att hela tiden utvecklas atletiskt.
Det här var inte bara till dig utan till alla andra som läser också, för av många kommentarer att döma så ligger väldigt mycket fokus på att gå ner i vikt, och det gör mig väldigt ledsen. Allt handlar om självkänsla och om den inte finns vid 75 kg så kommer den heller inte att finnas nere vid 65 eller 55. Väldigt tråkigt att unga människor lägger så mycket energi och ork på detta istället för att bara leva och ha något fint att se tillbaka på istället för en stressig tid fylld av komplex. I slutändan handlar det bara om att acceptera och älska sig själv för den man är – inte för vad man presterar eller hur man ser ut.
Min syster har ortorexi, vilket har blivit bättre det senaste året men det var riktigt illa för ett tag sen. Jag tror att du missar en ganska viktig del, det hela psykiska. Ortorexi är precis lika skadligt som anorexi eller bulimi, och där tar man gärna upp de mentala hindren man själv sätter upp. Ett typiskt exempel är ju att man ser i spegeln någon som är jättetjock; mycket är likt med ortorexi. Det handlar om en besatthet av att vara nyttig, på alla möjliga sätt. Min syster vägrade äta vissa sorters mat (”för det är inte nyttigt”), hon åt väldigt små portioner, gick en powerwalk varje morgon innan frukost ”för det förbränner mycket fett” och tränade flera gånger per dag. Ha i åtanke att hon var 170 cm lång och vägde ca 46 kg vid denna tiden. Hon hade ingen energi what so ever, hennes hud blev grå, hennes hår blev risigt, hon var på sämst humör hela tiden.
Det är jättesvårt att bryta såna tankebanor. När man tänker ”jag är inte tillräckligt nyttig” så är det dags att tänka igen. Man får inte fetma över att äta fika, man måste inte förbränna varje kalori man äter, då de bränns bara du lyfter ett finger och skriver på datan, bara du sitter och funderar på en skoluppgift bränns kalorier. När folk säger att man ska äta si och så många kalorier och sedan förbränna allt för att inte gå upp i vikt, då är det något viktigt de har missat.
Har en fundering kring återhämtningen. Hur vet man HUR länge man behöver vila innan nästa träningspass? Hur vet jag när kurva nr 1 infinner sig?
jättebra inlägg och bra att du tar upp detta! Tack!
jag tränar 6 dagar i veckan, dans, fotboll och gym. men när jag inte tränar alls den där ena dagen så känns det som man kan gå upp i vikt just den dagen. för man gör ju ingenting alls. tänker jag konstigt?
Har också haft problem med det där, och sökte till slut hjälp. Jag fick då lära mig att just det benämns som ”kompensatoriskt beteende” att träna bara för att förbränna. Kroppen förbränner väldigt mycket mer än man tror på att bara hålla igång systemet: tänk på hjärtat som ska pumpa, blod som ska runt och tankar som ska flöda. Så även om man ligger ner en hel dag behöver kroppen energi.
För mig funkade det att kämpa emot de tankarna genom att fokusera på att de var hjärnspöken. De finns där, och de känns på riktigt, men de ÄR inte på riktigt. Man går inte upp i vikt för att man inte förbränner varenda kalori man äter, kroppen behöver en massa energi för att klara av allt som går per automatik för att man ens ska existera!
Och toppenbra inlägg Ida! Håller med om att det är jätteviktigt att prata om när det inte längre är hälsosamt att vara hälsosam. Så himla svårt att veta, för det går ju liksom inte att mäta. Kroppen kanske mår bra, men själen slits sönder för att man inte lever som man egentligen vill. Allas balans ser olika ut!
kram
För ett kg fett består av 7000 ckal, har svårt att tänka mig att man smäller i sig så mycket på en dag så nej du kommer inte gå upp i vikt 🙂
Jag känner också så! Typ shit… Nu är de sex tidigare dagarna med träning ingen nytta eftersom jag hoppade över idag :/
precis så som jag känner!
Jag känner igen mig, men jag vill gå ner i vikt (är redan normal smal) , jag brukar räkna att jag får äta ca 1333kcal/dag och alla kalorier jag förbränner på träningen får jag dra av i kalorier. Alltså så kanske jag äter 2000kcal per dag men förbränt 700kcal på träningen så jag tar 2000kcal-700kcal= 1300kcal. Är det okej? eller är det också skadligt? Som sagt jag vill gå ner i vikt. Jag tycker det är jättesvårt att veta hur många kalorier man ska få i sig. Jag tränar 4-6 gg/vecka. Hjääälp:)