Svar på kommentar…
Hej Ida. Jag är hemskt ledsen men jag kommer ordbajsa en massa nu. Jag är en tjej på 17år som tränar varje dag. Jag tar aldrig en vilodag. Jag är rädd för att gå upp i vikt. Har varit överviktig. Jag har en ätstörning och får hjälp men vågar inte berätta för någon utanför min familj vad jag går igenom för att de kommer inte tro mig, är nämligen normalviktig. Jag vet bara inte hur jag ska göra med min träning. Vad jag än gör så händer det ingenting på min kropp, jag springer 60-90min på löpbandet varje dag på 10-10,5km i timmen plus att jag kör styrka ca 3-4 gånger i veckan. Jag bestämde mig för att testa att chocka min kropp igår. Jag åt 2500 kalorier (äter vanligtvis 1500-1700 kalorier) och hoppas på att det ska göra att jag går ner i vikt igen. Jag har legat på samma vikt i snart 6 månader, kommer det fungera tror du? Jag mår jättedåligt idag pga av hur mycket jag åt igår även om jag vet att det bara är nyttiga och bra kalorier jag stoppar i mig. Jag vet knappt vart jag ska ta vägen. Är så himla rädd för mat i vanliga fall, är varje dag rädd för att äta för mycket, vill inte tappa kontrollen igen och bli överviktig. Jag vet att mat är näring och att jag behöver det och jag vet att jag ska låta min kropp vila men jag-vågar-verkligen-inte släppa taget av min kontroll över exakt allt. Jag vill bara bryta ihop varje dag. Jag går ju och får hjälp men jag känner inte att det hjälper alls. Jag går dit och de berättar allt jag redan vet om kost och träning och jag sitter bara där och låtsas som om jag blir bättre men det är inte det att jag inte vet hur jag ska äta och träna utan jag KAN bara inte släppa kontrollen, jag vet inte hur man blir av med det? Får bara ångest. Jag har förlorat nästan alla mina vänner (har ca 2 stycken kvar som jag knappt träffar) för jag klarar inte av att vara glad och social längre. Jag vill ta livet av mig men jag vågar inte göra det heller för jag är rädd för att misslyckas, jag vill ändra min tillställning till livet, vill vara mer som du. Positiv, inspirerande och fin. Ida jag vet inte vad jag ska göra längre? Jag vet inte hur jag ska ändra på mitt liv? Jag vänder mig till dig för att du är den person jag ser upp till så himla mycket men aldrig vågar skriva till i vanliga fall för jag är rädd att jag ska förstöra din dag med till exempel en sådan negativ kommentar angående livet som denna. Därför är jag hemskt ledsen om jag gör det idag men jag tar chansen att skriva till dig. Skulle vara så himla tacksam för svar<3
SVAR: Hej fina fina du och tack så mycket för din kommentar och att du skriver till mig! Tråkigt att du hamnat i denna onda cirkel och jag är helt säker på att du kan ta dig ur den bara du bestämmer dig för det! Det är inte värt det! Bra att du tar upp det här för att folk tror att man måste vara skinn och ben för att ha en ätstörning, men så är det verkligen inte!
Är det en riktig ätstörningsklinik du får hjälp av? Är det inte det så är mitt första råd att ta kontakt med en sådan. Våga sedan vara helt ärlig med den du pratar med precis så som du skriver till mig så de verkligen förstår. En ätstörning är väldigt svår att ta sig ur helt själv och jag tycker verkligen du ska försöka prata med din familj och läkare/klinik om hur du egentligen mår och att du vill få hjälp! Är helt säker på att din familj kommer förstå och vilja hjälpa dig. Att träna varje dag och äta så lite som du gör är skadligt för din kropp! Att du sedan tränar samma sak varje dag gör att kroppen har vant sig med belastningen och du hamnar på en platå i din träning. Kroppen behöver återhämtning i form av vila och mat för att utvecklas.
Har du möjlighet så skulle jag också rekommendera att ta kontakt med en duktig PT och berätta om din ätstörning och be att få hjälp med både kost och träning på en häslosam nivå. Bästa vore om din ätstörningsklinik och PT har en dialog om ett hälsosamt upplägg för dig. Träning är något du ska göra för kroppen så den mår bra och inte tvärt om.
(Har någon tips på en bra ätstörningsklinik eller andra tips på hjälp, så dela gärna med er av den här nedan i kommentarsfältet.)
Du skriver att du vill vara lika glad, positiv och fin som jag? Då ska jag avslöja en hemlighet, jag är inte alltid glad, positiv och fin. Jag är en människa som precis alla andra, bara att jag inte visar mina dåliga stunder på bloggen. Det är samma sak med alla bloggare och kändisar. Alla är helt vanliga människor och jag jobbar varje dag på att försöka ha en positiv inställning och att tycka om mig själv som jag är. Man måste komma ihåg att man får misslyckas med saker! Det är till och med bra att misslyckas för då lär man sig alltid massa nya grejer!
Du har precis samma förutsättningar som vilken annan människa på denna jord! Allt handlar om inställning och det kan du själv påverka, men du måste jobba för det varje dag! Det du först måste göra är att rensa kroppen på negativ energi och börja tycka om dig själv. Rekommenderar dig att börja läsa boken The Secret så fort du kan. Du är en bra och fin människa och jag tycker du ska uppskatta varje sak som du är. Det får du i läxa av mig! Säg varje dag minst 10 saker som du uppskattar med dig själv och ditt liv och varför du uppskattar dem! Tex. Jag uppskattar att jag har ett par ben, för att de gör att jag kan gå, springa och leva varje dag. Eller jag uppskattar att jag har ett par ögon, därför att de är vackra och gör att jag kan se världen varje dag. osv. Det här kanske låter löjligt, men testa så får du se hur mycket bättre man mår.
Nu är det jag som har ordbajsat istället men hoppas du förtsår vart jag vill komma? Du är inte ensam om att ha ätstörningar då jag varje dag får massvis med mail från tjejer i din situation. Vad jag märker är att i de flesta fallen så tyder det i grund och botten på dålig självkänsla. Så jobba varje dag med att tycka om dig själv! Om andra kan så kan lika gärna du och du är precis lika fin som alla andra! Allt går om man bara vill det tillräckligt mycket!
Håller mina tumamr för dig! Massa kramar Ida
Kan vara första gången jag kommenterar en blogg brukar aldrig lägga tid på sånt men jag måste bara hoppa in här ch säga : Du är fantastisk! Blir rörd när jag läser vad du skrivit, och din blogg är alltid fräsch och inspirerande. Du är en stor förebild för mig och många andra! Grym!!! Kramkram ha en fin dag och ge dig själv a big smile!!//kram Elsa 17 år
http://abkontakt.se
Ida! Vad heter författaren till the secret?! Kram!
Lider av en ätstörning.. Vill bli frisk nu. Vill leva ett normalt problem. Lämna gärna kommentarer om hur ni hanterar kroppskomplex…
Se detta tal av JK Rowling, fantastiskt inspirerande om att vikten av att våga misslyckas!
Stockholms Centrum För Ätstörningar (SCÄ) fick mig till slut på rätt bana (efter flera egna försök till att bli frisk, samt andra behandlingar som inte fungerade).
Forts. På min förra kommentar. Det är viktigt för en kontrollfreak som dig (som man är med en ätstörning) att bibehålla kontrollen över maten/träningen, men du måste kasta loss också och ge dig själv en chans att bli frisk. För det kan du, men du måste vilja. Någon kan hålla dig i handen, men du måste göra jobbet. Hitta motivationsfaktorer som ger dig energi och livsglädje. Styr undan osunda bloggar och fokusera på något annat en stund för att bli frisk. Det betyder inte att du ska sluta att träna nödvändigtvis, men kanske träna med nya kompisar (en löpgrupp?), förresten kompisar behöver det ju inte vara, men bekanta med någrot av de samma intresserna. Du kan bli frisk. Jag blev frisk efter 10 år med ätstörningar. Det var jag själv som gjorde det. Visst hade jag hjälp av det ena eller det andra, men mest av mig själv. Jag insåg att jag också förtjänade ett bra liv, la sorger och besvikelser bakom mig, och tog en dag i sänder. Jag blev inte tjock som jag trodde, och tränar gör jag också – ibland mer ibland mindre. Två barn har jag också fått. Jag skickar så mycket styrka och kraft jag bara kan till dig, 17-åring. Det här kan du. Använd din stålvilja till att bli frisk. Stor kram
Snälla ledsna 17-åring. Ta ett djupt andetag. Bryt ihop om det behövs för att lätta på allt det du bär inom dig. Du har det tungt nu, och kanske du måste känna på precis det, innan du kan gå vägen som krävs av dig för att få ett hälsosamt liv igen. Men, det går. Jag vet det går – för jag har gjort det. Du visar en oerhörd styrka i att våga sätta ord på din situation, och den kommer du ha nytta av. Bestdig för att det här ska du klara av. Du ska söka hjälp tills du finner nån som kan hjälpa dig. Det är kanske inte den personen du tror, men någon annan som du får förtroende för. Men, viktigast är det du gör. Att du ser på dig själv som den resursstarka personen du är, och att du erkänner dina problemer och viktigheten av att bli frisk igen. Du vill inte dö. Du vill bara bli den du faktisk förtjänar att vara – dig själv – frisk och glad, utan överdriven fokus på mat och träning. Sluta väga dig. Om du är normalviktig låter du ett par passande byxor vara måttstocken. Ge bort vågen. Som du sa, du har varit överviktig, men du är det inte längre. Nu börjar resan på resten av vägen. Hitta något utanför träningen som kan vara din hobby. Kanske en kurs i nått spännande. Kanske du har dolda talanger inom skrivning, teckning och målning. Och talang är förresten inte nödvändigt.
Tack så jätte mycket för att du delar med dig! // Ida
Hej, Ida! Du gör ett grymt jobb!!
Och jo, såklart har jag en fråga: hur gör jag för att få riktigt synliga ryggmusker på övre ryggen(tycker det är skiiitsnyggt)? Gäller det bara att deffa ner fettprocenten och köra ryggövningar eller? Också, är det lämpligt att deffa som 16-åring?
Taaacksam för svar! 🙂
Hej Ida! Jag är en tjej på 18 år som är 168 cm lång och väger ca. 65 kg. Jag dansar(bland annat disco, woho!) 16 gånger i veckan och äter knappt något onyttigt alls. Vi har aldrig godis eller kakor etc. hemma och vi äter nästan aldrig skräpmat. Jag äter ungefär ”normalt” mycket. Jag har nu då tränat 16 gånger i veckan i lite drygt ett halvår och jag har inte lyckats gå ner något alls i vikt. Min dröm vikt ligger på 58 kilo och jag vill inte bli typiskt smal utan siktar på att bli muskligare och mer tonad. Men vad gör jag för fel? På varje danspass ingår även styrka och jag kör även lite styrketräning hemma. Varför kan jag inte gå ner i vikt? För jag ser näst intill ingen skillnad på kroppen heller och trivs inte riktigt med hur jag ser ut.