Vänner, jag får dagligen mail och kommentarer från er och ofta beskriver ni att ni väldigt nedvärderande ord om er själva vilket gör mig ledsen. Tyvärr är det väldigt vanligt att man har höga krav på sig själv och att man aldrig berömmer sig själv. Denna pressen leder ofta till ett osunt beteende kring mat och träning och det vill vi bort från. Igår fick jag denna kommentar från en av er läsare och jag vill jättegärna dela med mig av den för att jag vet att många av er är i samma situation och känner lika och jag hoppas att ni kan inspireras av denna tjejen. tck fina du för att du delar med dig <3

”Hej ida! Vill tacka dig för en super blogg!! För ett år sedan började jag dieta och träna väldigt hårt ( mitt mål var att minska fett och bygga muskler ). Väldigt fort gick det till huvudet, skippade lunchdater, cafedater, hade inte tid med vänner familjen, allt fokus var på mat och träning! Blev inte ens något gott till helgen, åt jag fel eller missade en träning mådde jag skit. Under hela denna prosess tyckte jag att jag var fet och ful, fast jag nådde mitt mål ( nådde mitt mål 5 månader tidigare än räknat ) tyckte jag ändå att ” nej bättre kan jag “. Tills en helg då allting svartnade, jag var så svag på fredagen men tvingade mig till gymmet, på lördag likaså. Direkt jag stod upp svartnade allt, kunde inte göra något på hela helgen, var som en ur tårkad trasa, DÅ insåg jag att något var fel! MEN det var för sent.. Blev sjukskriven, fick inte träna, inte dieta, började mitt nnya liv att bli frisk.. Jag var så slut så genom trött så svag helt enkelt. Jag var som i en dröm dagarna i ända. Nu har det gått över 1 år och har gått upp till min normala vikt ( då jag var som värst vägde jag 54 kg och hade muskler som jag faktist var okej nöjd med ) äter sunt tränar 3 ggr i veckan istället för 7. Har ingen ångest över maten och träningen. För första gången är jag lycklig i min kropp, jag hatar inte mig själv mera! Jag föll i fällan ” du skall vara perfekt, du skall ha massa muskler för att vara något, vara smal och väga lite “. Första tiden var så svår så svår! Därför vill jag skriva till dig för du har varit en stor hjälp fast du inte vet av det. Du skriver om träning och hälsa MEN skriver alltid : kom ihåg du är vacker som du är, och att man skall inte träna för mycket m.m. din blogg har varit en stor hjälp i min tillfrisknad!! Så massa rosor till dig Ida!! Tusen tack från botten av mitt hjärta!! kan äntligen säga : jag är stolt över mig själv, jag är lycklig i min kropp, JAG MÅR BRA!! Kramar”